Men On The Border var inbjudna att spela som gäster när P-Floyd spelade Dalhalla två kvällar på sommaren 2016. För dem som inte känner till Dalhalla är det en fantastisk 4000-sits amfiteater i hjärtat av Dalarnas län och nära till Rättvik och Siljan. För denna konsert var vi mycket glada att ha med 10 av våra vänner från Sandvikens Symfoniorkester med oss på scenen. Den psykedeliska fraktionen.
På eftermiddagen före den första spelningen ställde vi ut vår utrustning på den lilla scenen bredvid huvudscenen, gjorde en ljudkontroll och sedan stack vi för att göra en akustisk spelning tillsammans med orkestern. Vi hade lovat att spela för P-Floyd fansen (Floydianer) på campingplatsen, där vi också bodde. Scenen på dansbanan campingen var rätt liten, men alla 15 fick plats.
Efter spelningen packade vi ihop grejorna och beredde oss att köra tillbaka till Dalhalla. Medan vi packade regnade det tungt, men det störde oss inte särskilt. Vi hade ett tak över huvudet. Att komma tillbaka till Dalhalla störde oss dock. Det visade sig att det regnet också föll på Dalhalla och vår scen var inte täckt. All utrustning dränktes. Inklusive alla monitorer och mikrofoner. Ingenting var användbart, och vi fick veta att vi inte kunde spela.
Vilken katastrof! Femton musiker, plus vänner hade rest till Rättvik för ingenting. Det rann vatten från våra förstärkare och pedaler, som om de hade doppats i poolen bakom scenen. Allt lades i bastun för att torka ut i minst 24 timmar, men det fanns frälsning till hands. Vi erbjöds några mikrofoner och ett par monitorer och kunde spela akustiskt. Naturligtvis tog vi den chansen. Vi hade spelat akustiskt under eftermiddagen och var förberedda. Att micka upp orkestern var inte ett problem eftersom ingen av deras utrustning var på scen när regnet föll. Två mikrofoner på trummorna var allt som kunde tillhandahållas. Men det räckte, och spelningen gick bra. Det var läckert med en stor skärm bakom oss som visade våra videos under spelningen.
Följande eftermiddag hämtade vi vår utrustning från bastun och jag kände mig fysiskt sjuk innan jag tryckte på knappen på min GT100 pedal. Jag hade ingen säkerhetskopia av den omfattande programmering jag hade gjort och om det inte fungerade var jag i djup skit. Till min stora lättnad funkade pedalen, och vi kunde spela med elektriska instrument som planerat. Vi var tvungna att spela under tält eftersom det naturligtvis regnade ända fram till några minuter innan vi gick på scenen. Vi fick sopa vattnet från scenen med sopkvastar. Det var dessa tält som vi skulle sätta upp dagen före men gjorde det inte.
Och jag har fortfarande inte backat upp min GT100. Vissa lär sig aldrig.
Rain – The Beatles. En kanon låt från 1966 och B-sidan av Paperback Writer, i alla fall i UK. Paul McCartney utmärker sig och spelar en bas solo genom hela låten.